De två sista gångerna blir måndag och onsdag nästa vecka. Känner mig konstig i hela kroppen och trött så kommer säkert decka här på knutpunkten i väntan på bästa vännen. 

Hon får helt enkelt stå ut och jag firar att denna dagens behandling är över med lite härlig musik 😊

Allt jag skriver här är för egen del. Det är för att denna plats är mest ''privat'' av de sociala medier jag deltar i. Jag har valt att inte publicera något som har med denna ''period'' i mitt liv att göra på varken Facebook eller Instagram där det blir för offentligt.

Det finns en anledning till det. Jag vill inte vara nån jävla ''tyck-synd-om-mig-idiot'' i detta läget utan göra det bästa av det hela.

Det har gått 4 dagar sedan den första ''riktiga'' behandlingen och jag fick förklarat för mig att jag skulle få ta en del piller men har klarat mig utan fram till idag. Jag är ju inte jätteglad för att ta mediciner så det är bättre att lida. Svar ja. Till en viss gräns. Jag har alltid varit väldigt smärttålig och inte varit rädd för smärta.
Idag gick det över mitt huvud och jag var väldigt trött och dåsig (liksom trött i hela kroppen) redan när jag vaknade. Fick städat lite och bakat scones till mig och broren innan han skulle till Malmö.
Sedan fick jag träffat Malin och Eleonor. Det är prioritering 1. Att träffa dem så ofta som möjligt för att de på ett sätt får en att glömma, iallafall för stunden. Samtidigt är jag väldigt glad och tacksam över att dom vet så jag slipper hålla på och leva ''under jorden''.
Jag har också märkt att jag fått svårare att koncentrera mig och att lyssna. Det märkte jag idag när Malin berättade saker som hon påstår att hon berättade för mig igår, och det stämmer säkert.
Har precis vaknat från min 3-timmars välbehövda sömn. Nu blir det lite ''The secret life of the american teenager'' innan jag förmodligen deckar igen också kör vi nästa behandling på tisdag.
Kör bara kör!!!

Puss så länge